Kanske kommer jag till slut att nå fram till dikterna
kanske kommer jag till slut att nå fram till dikterna
till dikterna om tystnaden som blir till ett eget ljud
mitt i den första aningen om vårljus
på mälarisen bortanför Dalby kyrka
och samtidigt som tystnaden dånar
hörs på avstånd det svaga brummandet
av en gammal Amazon
mellan töande drivor
till dikten om solen
som går upp över väldiga dödstysta skogar
väster om Mora
där vägarna rinner som vatten i dalarna
och eftersom Vasaloppet var igår
är skolgården inte är avspärrad längre
så gamle Kurt med nyckelknippan
kan lugnt gå den gamla vanliga vägen till jobbet
till dikten om den förfärliga heta uppförsbacken
de sista fyra kilometrarna av landsvägen
till Grövelsjöns fjällstation
en dag i värmeböljan är det demoner i husen
och fjället är en öken med minnen av sjukdomar
och gamla oförrätter
och länge sedan döda kraftkarlar
svävar i den dödstysta hettan
till dikten om den djupa känslan
av hoppfullt solljus
kring sopåtervinningshuset
när vintern dröjer kvar
i den gröna tallskogsdungen
och ger visionerna av rotmos och bandy
en sista kyss
i semlornas tid
innan våren kommer