Dröm är dröm är Saga men ändå verklighet
Sagan om Rolf och UteRäck mej handen kära Ote du som där ljuset är som vackrast nämligen i mitt hjärta bor ja min käre Rolf mitt hjärta sjunger när du klär mej i din morgonsol, de träffades i Tyskland där hans mor en gång var född Det tändes där en låga som så sakta brann hon var ung och fager han en stilig äldre man, Men kärleken mellan dessa båda den räknar inte åren den värmer alla isflak den har ju ingen gräns för den seglar alltid mot våren, för båda levde i sin dröm men han måste resa hem till Sverige men han glömde aldrig Ute där på andra sidan Östersjön , Ja under alla broar vattnet forsar fast vägen var lång efter alla år Ute ringer på hans dörr han är nu gammal men blir ung på nytt när hans bruna ögon drunknar i Utes varma blå, ja dom är ett omaka par hon är hans älskling så god och mjuk och len han så prövad av Gud men rest sej igen nu Träffas de en vecka varje år
Ja varje dag så lyckliga hand i hand det kvittar om timmen den blir sen Ute Rolf så lyckliga tillsammans när dom sakta vandrar under milda stjärnor som skimrar av drömmar I deras egen himmel över Österlen.
Fri vers
(Fri form)
av
aol
Läst 747 gånger och applåderad av 33 personer Publicerad 2015-03-12 10:25
|
Nästa text
Föregående aol
Senast publicerade
Livet Till Gud Sökaren Rörelser Själens flykt gyllne tider Evigt lever själen dansa med mej Se alla |