Jag hörde, bofinkar sjunga
för första gången i år.
Det fröjdade stort mitt sinne,
för jag kände, att nu är det vår.

Jag såg, vitsippor blomma i solen
bland multnande fjolårsblad.
Det skingrade dystra tankar
och gjorde mig munter och glad.

Jag kände, hur vårsolen värmde
min vinterbleka kind.
Men jag trånade efter vårregn
och ljummen sunnanvind.

Ja, jag vill famna den ljuva våren
som skänker oss liv och lust.
Och ger åt den trötte och sorgsne
levnadsmod och tröst.