Rummet känns litet, fast det är så stort att jag skulle kunna fylla upp det med tio vänner,
vänner som egentligen inte vet vem jag är,
vänner som tror att dom känner,
mig.

Mina skor är nya fast jag har redan tröttnat på dom.

Jag tycker om att andas ensamhet, på mina villkor,
men det händer,
att jag saknar känslan av att få somna med huvudet mot ett varmt människobröst.

Mina tårar sjunger samma godnattvisa för mig varje kväll...