Att se dig avstanna
betongbalkong med solen i ryggen

Dom säger att det växer maskrosbarn här
står imot stormen med hård hud
ärrad och knivad
så mitt skinn växte sig starkare
förlust
så delar i hjärtat stängde av sig
men vi älskar
i komplex och saften av alla sår

Jag tar din rygg
jag håller dig hos mig
har beskydd för dom mina
och vissa valde
falla undan
det är okej
vissa hittar hem igen

Jag älskar dig
som om ditt blod flöt samma DNA som mitt
Mina händer håller dig
så som du håller mig
min styrka är stark idag
så jag bär dig

Inuti mitt beetende
det knas som skapar rötter
och fjäderlätta kablar
mellan hjärta och själ
den dimma inuti min kropp
det som är jag
de högsta skriken
fragment av skratt
alla nätter
dagar på rad
och liv
varje sekund
en sötvattenspärla
i mitt avtryck