önskan är denna
att jag hade mer att visa dig
än sönderstressade nagelband,
gula fläckar och
poesin.
ett monument vore toppen
fysiskt, påtagligt, ett kristallhjärta
att överräcka,
de vore de bästa

men texten ändå, alla dessa ord
staplade på varandra.
om jag vänder mitt språk
rätt upp
de blir bara ett babelskt torn?

ett att rasa in över dig
eller bara över
mig.