ser du inte min sorg

eller förvirring

ser du inte att jag redan

har satt segel  och är på väg

bort i mörkret där det bara

finns heltäckande moln

ser du inte min tomma blick

som har svårt känna sig hemma

på ställen den varit tidigare

känslor den provat förut

samtidigt som tårarna tränger på

med Floyd Paterssons styrka

jag måste ha blivit överkörd

eller osynlig inför de som kallas

mänskliga varelser och höjer

sig själva till skyarna

utan vingar