Änglabarn kan sova
tryggt
fastän stormen rasar.
Men du har inga vingar
du
utlämnad till allt du fasar.

Bland molnen där finns inga
slag
inga övergrepp heller.
Men här nere i din barnavärld
vet du vad som gäller.

Fast flaskan som någon vuxen
köpt
värmer för nån timma.
Men dina barnaögon ser
allt som händer i en dimma.

Vad är här igentligen att se
sen när ögat klarnar?
Bara hotfullhet, ingen hjälp
och ingen som varnar.

Så vad finns att säga när du ger upp
när du släcker lågan?
I en gång oskuldsfull blick
inte ens svar på frågan.