går igenom böckerna.
sorterat så många andetag
tagna i ditt namn, ner på dessa
sidor.
men nu letar jag, just ditt klotter
för i en av dessa har du ritat två
hjärtan i fullbläck
charmigt skeva, båda två.
löper de över sidornas mitt,
som om du då
sökt klottra rätt över bröstet.
finner sidan i den röda boken.
ler, blundar och ställer bort.

de var från du då, nu har vi smetat ut
varandra, blivit som
avställda.
likt mina kantstötta anteckningsböcker
upptar vi en hedersspalt, vilken ära.
tomma, tomma ära.