Solen skiner,
diken har fyllts av lera,
maskrosor bildar dikesväggar.

Vi klär av oss nakna,
kastar lera på varann.

Vuxenheten försvinner,
ditt barnsliga leende växer fram, jag gillar det, det gör mig glad,
där jag springer runt med lera, beredd att kasta på dig, från min hand.

Vi älskar varann, bland gyttja och lera,
dansande maskrosor och viskande tallar är vår enda publik.