Fritiof Holmgren tyckte det var toppen,
att från huvud som var skilt från kroppen
av ett öga få en kort, men ändå blink,
och till synes helt utan nåt kink.
Och därför kunde han ej låta bli
hävda att det stödde hans teori,
för här kunde han ju konstatera
hur hjärnan fortsatte att fungera,
om blott för en ynka liten stund,
ja, kanske bråkdelar utav sekund.
*        *        *        *        *        *
Men offret, som borde fått kondoleans,
hur upplevde han denna seans?
Jo, delinkventen själv hann bara
denna tanke att genom hjärnan fara:
”Aj, aj, det gick ju alldeles för tvärt.
Sannolikt jag släppt min sista fjärt.”