Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

kvävda dockor

barnet skriker
jag täpper till dess andningshål
och det förblir tyst

i förgrunden i bakgrundens skådespel
utför jag mina uppträdanden
i skuggan gömmer jag lögnerna
övergivet sönderskrivet tomhetslivet
jag åker iväg

lämnar

men tar med mig bevisen och domen
bekännelsen till döva öron
jag uttalade den aldrig

jag utagerade saken
lät den falla ur mina egna händer
genom dockteater på min inre scen




Fri vers av Linda A
Läst 1064 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2004-09-30 15:15



Bookmark and Share


  Helen_Varghierta
Det här är mästerligt. Det är tavlor i mörka nyanser och grova penseldrag och du gör det här verkligt. Det är mörkt, bisarrt och verkligt... mycket skrämmande.

Du fångar känslan från första ordet bygger ut den och leker med orden, kontrollerad lek och det blir effektfullt.

Det är inte meningen att man sak behöva förstå eller tyda. Det här är upplevelse på hög nivå.
2005-10-09
  > Nästa text
< Föregående

Linda A
Linda A