Min bro måste repareras
Den känns inte längre stabil
Svajar betänkligt och känns olustig

Under åren har den lappats och lagats
Blåser det snålt så darrar den lätt
Den är verkligen ranglig och osäker

Bron förbinder mina två riken
Ett är ljust och lätt att vistas i
Ett är mörkare och mer mitt gömsle

Jag färdas ständigt mellan mina riken
Hur länge jag stannar är inte bestämt
Livet varierar och stunden får avgöra

Men resan känns så osäker
Det sägs att resan är mödan värd
Själva meningen med livet

Det finns så många platser att besöka
Därför reparerar jag min bro
Bygger den kraftig och robust

Räcken på båda sidor att hålla mig i
Sen ska det finnas en bänk på mitten
En plats att ha utsikt ifrån

Ger akt på vattnet som strömmar under bron
Kommer oro och ångest i flödet
Låter jag det bara passera och njuter av landskapet