När du stod där med din halsduk upp över öronen och huvudet,
fyra dagar efter lucia
och du var finare än någonsin förr,
med en genomskinlig droppe snor hängandes under näsan.

Jag blev rörd,
nästan tårögd av hela din existens
men lyckades ändå både sucka och skratta när du ifrågasatte om du liknade en påskkärring
som svar på min komplimang
om att du aldrig hade varit vackrare.

Du får gärna vara min påskkärring nu till helgen,
påskgubbe eller påskhare om du hellre vill det
så länge du tar emot ett från mig ägg fullt med kärlek.