Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
till en vän. baserat på samtal med sagda vän.


Mig? Whatever. (1-4)

1
lämna bort dem.
känslorna.
hjärtat är en klisterlapp,
jag inte kan få bort.
pumpen ältar alla dessa ögon,
de ser saker som jag inte förstår.
jag kan inte kontrollera
de jag ser
i deras blick,
är inte mig.

2
för jag vill rusa bort.
lämna mitt yttre,
för mitt innanför.
men mitt inre
skrämmer mig
vad föds i mig när jag tittar in i
andras ögon?
oredan inkapslar mig.
ser konturen av mina egna bleka
ögon, det osköna i min egen
lilla skröna.
mitt jag är gjort av något,
gjort för någon.
sagt mig många gånger,
att jag är kött och blod.
så varför?
känner jag mig mest
som bläck och ord.

3
vi är i uppror!
jag är ett uppror,
i mig själv
vältrar frågor.
vad är det för svar jag har?
mitt "jag är jag" känns mer som
försvar än svar.
för vem svarar jag ens?

i mina ögon bor någon jag vet
du inte ser...
eller?

4
vet inte längre vem som
ser
som jag ser mig
i mig.
om det ens går.
glömmer mig bakom peruker, pamfletter
och poesin
i att vara en som inte är
sig själv.
vet inte om du ser det jag ser när jag glömmer mig.
gömmer, låssas och låter det vara.
ett sken ger jag sken av, bakom leenden och lögner.

litar du inte på mina läppar?




Fri vers (Fri form) av Anders Johan Borgström
Läst 217 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2018-06-07 21:14



Bookmark and Share


    ej medlem längre
En text som i min läsning handlar om hur skör man kan känna sig, hur svårt det kan vara att känna sig själv och om det konstlade behovet att vara till lags. Jag tycker uttrycket och känslan är mycket bra.
2018-06-08
  > Nästa text
< Föregående

Anders Johan Borgström
Anders Johan Borgström