De säger tiden och grubbel
löser inga sår

Tro
Är det som läker
De mest olösta
I mitt


I dina ögon
Det är
där jag kallar hem

Där har jag bott
Där har jag varit

Och ändå
Har jag aldrig hunnit
Vara
och landa
I mig själv

Förrens då jag
talade till abyssen
O väntade mig ett svar

Men allt den svarade var
ett eko av total illuminerande
mörker

Jag vände på klacken

Och det var då
Du träffa mig

Jag vet aldrig vad jag skriva
Så jag säger det

Rakt ut o utan fnoskler


Det är du
Som har min bumling
I din famn