Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Sonatin

1. (Allegro non troppo)

Medan fågeln leker med vattenspegeln
väter du dina fötter vid stranden.
Den röda fläcken på dess vinge
markerar att den är ditt sändebud
från dimensioner med reversibel tid.

Ditt hår är oroligt idag
och slingrar sig.

Inte visste jag att du var med mig
redan i den kalla februari
när snön svedde min panna
och min längtan var som störst.
Gick du bredvid?
Eller bakom?
Vad spelar det för roll?
I din geometri finns endast Nära

Plötsligt i dina ögon:
En blixt från Sinai.




2. (Andante)

I rymden mellan oss finns laddning
som kröker våra blickar
Angripna
och med stark odör serverar vi ord i lösvikt
och bildar satser utan mening.
O, ge mig några ljud som renar själva luften
från blygsel och lögn.


3. (Presto)

Vi omger oss med krafter inneslutna i ett flöde av ord och handlingar
och i varje handling finns en känsla som vi döljer men förgäves
ty vi frågar alltid hur vi mår och vi mår bra och lögnen ligger som en gas
en dimma där vi famlar efter pelare som inte finns men djupt fördolt inom oss
lever den undangömda kärnan som ingen helst vill se och skalans ena ändpunkt heter Frihet
den andra kallas Hänsyn och den där musiken som bärs av skuld har nya harmonier

varje morgon.

(Coda)
Och sedan tror jag att jag vet.
Och sedan tror du att du vet.






Fri vers av Cicero
Läst 337 gånger
Publicerad 2004-10-25 21:55



Bookmark and Share


  karenina VIP
mystisk, målande... tycker om texten o ditt sätt att skriva. Mkt fin!
2004-10-25
  > Nästa text
< Föregående

Cicero
Cicero