till min mamma, min skapare, min visa sten, mitt livselixir
Trollslända - en sann Alkemist
Ibland vill jag bara ligga
med mitt själv
inuti min själ
tills den smeker
mitt inre
speglar sig
i guldspunna trådar
tunna som glas
böljandes över
skrinet
känslan möter tanken
logikens byråkrati
skrattandes
med surrealistens underland
görandes piruetter
i takt med solnedgången
(alldeles attenurri)
"det snurrar och däri ligger själva meningen"
sa du
och visade världsalltet
i ett pärlörhänge
jag sa att skatter
bara finns på sjöars botten
och för ett ögonblick
sörjde jag
min själva självets
sagofigur
innan jag mindes
var guldtrådar spinns
i en trollsländas vingspann
på vattenytan
(på ålderns höst landade en trollslända på min axel. det var du och jag påmindes om din odödlighet, om hur kärlek aldrig dör i den ouroboros som är min arvedel.)
jagälskardighärifrånochtilluniversumsslutrestaurangochtillbakamedextradumplingsochmjukglassochmassaviiin//dinförevigadotraengele