jag och min hybris

den som nästan har dödat mig förr

men också varit den som sedan tagit mig tillbaka



jag cyklade tills benen brann

vårsolen blekte så mitt hår

tillbaka till den färg som min mor minns att jag haft



förändring är den enda vägen framåt

därför naglar jag horisonten fast med blicken

en dag måste den bli min



lärde mig en del genom att ständigt göra fel

det krävs en del hybris för att ens våga gå vidare