Jag drömde en dröm,
att mitt bröst var en bur.
In i den flög bevingade djur
och kvittrade det vackraste ljud.

Och för varje fågel som flög in
kom det ut en vers.
Till slut skrev jag en symfoni,
enbart med ljuden i mig.

Det var en vacker dröm
som jag är tacksam att ha fått.
Och när jag sitter här på mitt rum
drömmer jag mig åter bort.

Till där ett stycke fågelkvitter,
där drömmar besannas,
där det springer från mitt inre
och alla toner landar.