Vi hade inte setts sedan mina dova skrik försök att komma undan din pappas våldtäckt...

vi möttes efter jag lyckats komma springande med skräcken i blicken ut ur äckelrummet där jag var innlåst , mötte den natten din blick pojke, son till våldtäcksman,dina ögon var stora fyllda av skam,

Förlåt pojke men jag kunde inte stanna var tvungen att springa ut ur ert fängelse..., ville så gärna hjälpa er den natten men det slutade med att jag tvingades offra min kropp...

Idag flera månader efter mötte jag dig pojke, du tittade med apatisk blick gick förbi mig jag kände att jag ville krama dig, förklara att det var inte ditt fel!!!

Men jag gick vidare hem, finns tyvärr inte mer jag kan göra för barnen i sitt fängelse med alkoliserad pappa.../vilda