En anorektikers bekännelser
Tillbaka igen
min ständigt nästan närvarande
följeslagare
Hälsar dig
en gammal vän ånyo
med värme
Din kontroll
när jag tillåter dig
ta den
Min styrka
att erkänna dig
min svaghet
Min trygghet
när allt omkring mig
söndras
Du är
mitt stigma mitt kors min skam
som alltid
Du får mig
känna maktlösheten kontrollen
som illusion
Du ger
min självbild min feber det välkända
det falska
Du tar
min glädje min gnista mitt liv
ifrån mig
Idag
ett språng ur förtvivlan
på väg
Att erkänna
det jag ständigt förnekat
en lättnad
Den här gången skall segern bli min