Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Kaos.


Ett hjärtas grav.

Allt omfamnas av svart.
Allt som en gång stod starkast,
föll ner i avgrunden.
Det som en gång var vackrast
Blev fulare än den multnande jorden.

Allt som jag trodde på,
var en lögn som plötsligt tog slut.
Jag blev som en svart fläck på en vit duk,
Allt var precis som förut.
Jag satt åter på mitt golv, med brustet hjärta
och med gråten i min hals.

Om detta ska föreställa livets vals,
så vill jag inte längre vara med.




Fri vers av Electra von Spindelben
Läst 268 gånger
Publicerad 2006-11-19 17:56



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Electra von Spindelben
Electra von Spindelben