Kom nyss hem från Taizémässan (oblater smakar som flan)
Snubblade över ämnet \'gud\'
rammlade rakt in i himelriket, satan coh skärsäldens gåtor.


Jag kom fram till:

Religionen var nog blindare i gamla tider, farligre.

Guds namn har smutskastats i alla tider. Vi dödar vår näste i guds namn - vad paradoxalt! Jesus sa ju till oss att älska vår näste.

Om satan är en metafor, är gud det med?

Jag tror att Himmelen, helvetet finns här på jorden. Gud är det goda i vårt liv, i oss och satan är det onda. Efterlivet är bara en \"illusion\" från vårt samvete, det är vi som dömmer oss själva. Inte gud. Gud är allt härligt och rättvist här i världen. Det är våra val som betämmer hur vi ska leva.


Hejrå!