Jag steg uppför med skjutna vingar genom glass-slott i aprilskyar

Stängde grindar genom
minnen bland byar.

Tappade andan i kaffet

& for iväg längs lunden.
Kasstade kamomillen över

Backkrönet.

& moln blockerade våran himmelslinje

& vi skrattade åt varandra med vilje.
Men nu skymmer de solen,
de regnar och snöar på varenda en

och allt jag borde ha gjort men moln kom ivägen.
Så tiden vände & livet fick komma sen.


Jag har sett kärlek från båda sidor nu,
från och ge och ta och ändå ser jag bara kärleksillusioner
och nu minns jag,
jag förstår inte kärlek, inte det minsta,

För jag har inte längre några visioner.

Jag tänkte
hälsa på dig den gången,
när jag hade tid, ja i alla lägen,

Men stolthet kom ivägen.

Kärlek är som vackrast när den är trasigast.
- Det var våran livsregel,
& nog följde vi den,
Allt för hårt.