Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

det är väl något med människan

namnet du gav mig
där på gaveln till grannens hus
det skulle jag rista sedan
runt omloppsbanan

jordens

löjligt kanske
men det är väl något med människan

vi ska sammansmälta

söka samtidiga skratt

drabbas

skörda oliver

skydda oss med besvärjelser

och olja

 

och det är väl något med människan

då när det händer

och vi säger ja

 

det är inte så mycket däremot

med nej

när frukten plockas långt innan tiden

blivit klar


Fri vers av vissla
Läst 362 gånger
Publicerad 2006-11-29 23:45



Bookmark and Share

  sputnik sweetheart
jag fastnade här. trivdes.
2006-12-06

  molly crayons
tycker väldigt mycket om - får vara min kommentar.
och du skriver riktigt rysligt bra. :)
2006-12-06

  Saga-Sofia
Någon frågade mig i helgen vem som är min favorit på poeter.se

Jag tänkte länge, svarade först Rebekah, sen vissla. Ni delar förstaplatsen :-) Tänkte att det kanske kunde värma en liten del av ett hjärta.

Jag vet aldrig vad jag får när jag öppnar en dikt av dig. Ditt skrivande känns som något som kommit till för att det måste, ett uttryck lika viktigt som livet självt, inte ett försök att skriva poesi.

Heja dig.
2006-11-30

  _Mian_
Härligt kreativt språk och lagomklurig poesi, som sätter sprätt på tankemaskinen. Inledningen är superb (och dikten i sin helhet) och likaså föll jag som en fura för nedanstående strofer.

vi ska sammansmälta


söka samtidiga skratt

drabbas

skörda oliver

skydda oss med besvärjelser

och olja
2006-11-30
  > Nästa text
< Föregående

vissla
vissla