tänk
om det inte bara var
ett påhitt
att kärleken är evig

tänk om överjaget
inte hade något
att säga
till hjärtat som tvekar

då hade vi kunnat bygga
det där slottet
du och jag
och det hade kunnat ha
den där fina balkongen mot väst
med utsikt över gårdskvarnar
om vi hade velat

men nu står vi istället här
i en undermedveten slags
björkallé
och tar farväl

kråkor sitter i träden
det vet vi
och löven är borta
de har varit borta rätt länge nu

vi gråter inte
tårar smakar ändå bara salt
sen passar det inte oss

vi är ju speciella
du och jag

eller vänta
nej
nu kommer jag ihåg
och det var ju det
som jag hade tänkt att säga dig
innan jag går;

vi är precis som alla andra