Den nya tidens sjukdom är en dödlig farsot,
och den heter stress, när allting offras
blott för att man snabbare skall leva,
fortare förbruka livet, tjäna mera pengar,
ignorera ständigt mer av livets högre värden
och förytligas beständigt in absurdum.
Men ej någonting är snabbare än tanken,
och i detta lurar stressprofeterna sig själva
och de offer som försvinner in i deras malström:
det är tanken just som går förlorad,
eftertankens kloka renhet spolas ner i toaletten,
och därmed försvinner alla vettiga begrepp
som visdom, smak och urskiljningsförmåga.
Allt vi får i stället är en smak för livets plåga.