Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Änglen och tårarna av glas

Änglar kan flyga. änglar kan gå.
Men mina trasiga vingar gör att jag ej ens kan stå.
Endast jag kan ta mig från med ett has.
Jag är en trasig ängel som gråter tårar av glas.
Änglen är ensam överallt.
Ligger nu på marken där det är kallt.
Inte en själ, ingen är här.
Änglen tar sin kniv och skär.
Trasiga vingar ligger bredvid änglens kropp.
Men änglens tårar har ej sagt stopp.
Tårarna rinner ner från dess kind.
Och i det långa håret syns lungn vind.
Änglen sträcker upp sina händer och ber.
Snälla gud, jag vill ej pinas nåt mer.
På marken syns bara märken efter has.
Och en massa tårar av glas




Fri vers av SocialPsychoFreak
Läst 256 gånger
Publicerad 2007-02-01 21:53



Bookmark and Share


  liten_snopp
Smärtsam men vackert! Och det gör ont att vara en ängel på en planet skapad för människor...
2007-02-01
  > Nästa text
< Föregående

SocialPsychoFreak
SocialPsychoFreak