Känslighet är inget kvinnligt, bara mänskligt.
Båda könen är privilegierade.
Men misstaget begås, att männen ofta undertrycker känslor,
som om känslighet var något ovanligt förvekligande väsen,
medan kvinnor ofta överdriver sina känslor,
som om detta skulle understryka deras kvinnlighet
och som om kvinnligheten gav dem rätt att hänge sig åt sina känslor;
ty i själva känsligheten ligger själen och personligheten,
som är mer accentuerad, högre stående och högre utvecklad
ju större känslighet personen lider av.
I takt med detta finner man dock ofta,
att ju större känslighetsintegritet,
dess större självbehärskning kombinerad med intensitet.