Igår jobbade jag pga. Matchen mellan Elfsborg och Köpenhamn. Hoppades lite på att X skulle dyka upp, men förgäves.

På vägen hem runt 22.30 kör en bil upp bredvid mig och jag ser att det är Conny! Min gamla vän som jag har haft så grymt roligt med i flera år tills han fick flickvän som förbjöd mig och han att träffas. Vi körde ikapp en bit tills vi stannade på en busshållplats. Sprang ur bilen och kramade honom. Vi satte oss på hans bagagelucka och pratade, dom har köpt hus. Jag är glad för deras skull. Trots att hon hatar mig.

Jag saknar honom så grymt mycket!

Kan inte hata honom för att han valde bort mig, kan inte. Borde göra det.

I alla år har han varit den som förstått mig, han som kunde få mig att skratta bort allt jobbigt. De flesta glada och aningen sjuka minnen har jag med honom.

Min vän som sket i mig.

Vad tragisk jag är.