förseglade läppar av ofrostat glas
frostade läppar jag trodde du glömt
ty vackrast trots allt är det som gick i kras

men en strandvarm handflata smeker mig ömt
läpparnas kyla till frestande hetta
och plötsligt är allt precis som jag drömt

för dina fingrar tycks mig så lätta
vandrandes över min tystade kropp
läppar som möts men som ej går att mätta
närmar mig således hungrande fas