Dina bilder visar dig som du förvisso var i verkligheten,
men de ljuger, ty de visar ingenting av verkligheten
bakom verkligheten. Man kan skönja något av din själ
i bilden av dig där du allvarligt och kritiskt ställer dig
akut och intensivt tillspetsat frågande till tillvaron,
men inte ens den allvarsbilden ger ett sannskyldigt porträtt av dig.
Jag har dig hellre immateriell och ren i endast själen
där personligheten fyller hela bilden
så att denna utplånas och blir helt oväsentlig.
Ja, ditt varma leende förvisso, dina vackra goda ögon
och din sköna kropp, allt fysiskt i all ära,
men det är allenast själen som består,
som dröjer kvar hos mig och som allena är väsentlig.