Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Sixten på 16 år som upplever en omstörtande upplevelse som för evigt kommer att förändra hans liv: Kärleken (Ingen sång denna gång, håll till godo!)


Poetens Okyliga Kärlek, del 7


Känner ljuset locka
spela ljuv musik
som aldrig, aldrig tidigare hörts av levande människa

Känner ljuset hålla mina händer i ett mjukt grepp och smeka
smeka dragande till hålet

Nej, hålet är inte dess riktiga namn

Det är ett ljus
Ett ljus som omsluter hela mig
för att ta bort smärtan

Ta bort all smärta och sväva i ljuset


Men kommer aldrig fram
Ljuset håller sig tålmodigt kvar
väntande
Ett par händer
Som klor håller sig fast
vägrar släppa taget
Håller hårt
Ser bakåt

Ser ett par händer
ett par mänskliga händer
ur luften hålla mig fast kvar
Som om händerna var fyllda av sorg och vägrade släppa taget

Men måste inte ett par händer ha en ägare?
En
Människa?
Vem är det?


\"Försvinn aldrig Sixten...\"

Vem är det?

\"Aldrig...!\"

Vem?


\"Det är otroligt, ett mirakel!\"

Vad är ett mirakel?

\"Aldrig har jag sett något liknande...\"

Vad då?

\"Som om något eller någon höll honom kvar\"

Händerna...

\"Vad glad pojken som har setat här dag och natt kommer att bli!\"

Pojken...?
Händernas människa?



Ser människor stå runt om sängen

Är det min begravning?

Vitklädda, förutom en klädd i grönt
Det prasslar om den gröne

Vad är detta?
Himmeln?


\"Välkommen tillbaka Sixten.
Ett tag var vi faktiskt rädda att du inte skulle komma tillbaka.\"

Tillbaka?
Nej
Nej.
Nej!
Jag ville inte tillbaka! Inte till smärtan!

Var är ljuset?


Tittar på väggen
Alldeles vit vägg med blå bård och en trevlig tavla

Ljuset...
Snälla, kom tillbaka...!


\"Din vän har suttit bredvid dig dag och natt och varit så orolig för ditt liv.\"

Ser konstigt på honom,
men det syntes nog inte,
för han ler

Vem? Vem var händerna?


\"Sixten...?\"

Ser mot dörren
En kille står där
Ser händerna
Det är samma händer som drog mig tillbaka
Ser upp i hans ansikte
Känner hjärtat stanna
och
Brista

\"Alex...?\"

Alex skakar på huvudet och lägger fingret mot läpparna

\"Tala inte\"

Vill förklara allt
Förklara vad jag såg
Förklara varför jag vill tillbaka
Förklara varför jag är besviken på honom...
\"Du skulle ha låtit mig dö...\"

Inte ligga här i sängen med smärtan bultande i varje kroppsdel
Inte känna smärta varje gång en rörelse görs
Inte rycka till av smärta varje gång
Inte känna längtan tillbaka varje dag, varje timma, varje kvart, varje minut,
varenda sekund...



\"Du skulle ha låtit mig dö, Alex...\"





Fri vers av Skymningens Miia
Läst 425 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2007-05-16 16:18



Bookmark and Share


  SvaldAvEvigheten
Jag har nu läst alla nuvarande delar av Poetens Okyliga Kärlek, och jag älskar den!
Vill ha mer, en ny del kanske?
Vill veta vad Alex säger som svar till Sixten!
Denna delen var inte lika bra som de andra, emn i helhet toppklass!
Du skriver så vackert, så inlevelsefullt att man kan verkligen känna varje ord och tår.
Excellent!
2007-05-17

  Nico Zasha Kroik
Jag gillar hur du använder allt dom säger, och han inte förstår. Det ger ett mäktigt intryck liksom :D

Annars var det lite kort kanske... Vill ju ha mycket mer... Mycket mycket mer vill jag ha :D
2007-05-16
  > Nästa text
< Föregående

Skymningens Miia