skriva
att skriva
att stava rätt och fel
grammatik? vem behöver det
rätt tempusböjning, who cares?
att skriva för skrivandets skull
låta fingrarna göra allt jobb
inte en tanke från huvudet
ingen mening med texten i slutändan
inget mål eller riktning
att bara titta på en ljus skärm och se ord växa fram
små svarta bokstäver i en rad
vackra ord, fula ord... betydelselösa ord
meningslösa ord och tänkvärda ord
utan tanke bakom eller fundering efter
att försvinna i sig själv
bli en utomstående till det kroppsliga
att titta på när mitt vandrande kött gör jobbet
när fingrarna dansar på mitt skitiga tangentbord
det är förlösande... bortlämnande
mitt kött har tillgång till det som är förbjudet för mig
till det jag inte vet någonting om
kärlek, lust, sex, närhet... vilja att vara i ögonblicket
att känna sig betydelsefull
mina fingrar vet mer om mig än jag gör
jag borde klippa mina naglar
har du någonsin sett en varm hand plötsligt förfrysa?
eller en klar tanke bli dimmig över en endaste sekund?
en varm tår rinnande över en kall kind,
sakta letande nerför det ogenomträngliga berg som är ansiktet
för att plötsligt falla ner i en kopp kaffe?
mina fingrar vet vad jag inte vet
de vet att skriva
de vet att känna
att skriva
att böja sig efter en riktning utstakad av någonting oklart
att fördriva sig själv till en yttersta punkt
kasta sig ut våldsamt för att sedan inte falla
att skriva är att bli besviken, förundrad, älskad och hatad
och allt på samma gång
mina fingrar vet
själv har jag ingen aning längre...
jag följer med, är en sådan som följer med
tror inte jag bryr mig så mycket vad som händer
jag känner mig som ett bihang, en blindtarm, en parasit
en fästing på en lurvig katt, en mygga på en annan mygga
en asfalterad grävling använd som skateboardhopp

eller bara en vanlig människa
utan mål eller mening
känns ganska bra
bättre än grävlingen i alla fall

/