Hänryckningen går genom rymden. Alldeles naken, vit som en syren.

Pulserande, kraftfullare än styrkan.
Solstrålarna i långstövlar, rör upp havet och fiskarna drar
näten runt jorden.

Kärnkraften är bekymrad. Något beklagligare finns inte.
Briserar den, så är det ofrivilligt.

Skulle vilja, om så bara för en sekund, kvarhålla vinden.
Ge tid till fågeln att fånga bomben, när den faller.

Föra den ur tiden, för att inte detonera och förinta allt.

Den utplånar allt liv, men också krigen.
Förblir den enbart i fantasin utlöses miraklen.

En ny era framkallas, i en lätt beröring av underverkets välvda mun.
Väcker Kärleksögonblickets sällhet till evigheten.

Hänryckningen går genom rymden. Alldeles naken, vit som en syren.


Britt Gustavsson