Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
ugh... vimlades bort lite... blev ett hopkok...


Kall gåva till livet...



ett finger dansar lätt på mitt ögonlock
andas in i rörelse och fortsätter
jag känner varje tick, varje tack
naglar i mitt iris...

en fjäderlätt suck susar i mitt öra
i viskade ord och dunkla meningar
slött mumlade ord av liten kraft

en betydelse skrider sakta förbi
jag fångar den inte
låter den flyga till en bättre plats
en varm och väkomnande själ

en sekund byggs upp till minut
minut transformeras till timme
timme till varm dag och kall natt
dag och natt blir till vecka
och vecka skapar månad
månad fördrivs till år
år blir till liv
och liv faller ifrån

mina själlösa fingrar fryser sakta till is
ögonen orkar inte med att hålla uppe dess form
världen förpassas till en grå sörja
och tanken fördrivs till blott en till åsikt

jag kommer inte gråta, mina tårar är slut
kommer inte skratta, min mun är medvetslös

vill inte höra annat än andetag
andetag och tick-tack... klockan bestämmer takten

inombords sjunger jag om kärlek
i vattnet försvann hon ner
blott rosorna flöt på ytan
min gåva till livet,
en liten sten med blommor runt om

stenen sjönk ner utan motstånd
pappet med dikten, blommorna och gåvan i sig
den ville hon inte ha...
flöt upp som en vilsen hämndaktion

det betyder något, tänkte jag

lär dig knyta... insåg jag


/




Fri vers av Jonny Larsen
Läst 220 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2007-05-28 22:00



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Jonny Larsen
Jonny Larsen