Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Det är nog ingen dikt, det låter nästan mer som ett citat ur en bok, men jag lägger upp det i alla fall.


Blåtiran har jag kvar än idag.

Och din handflata slår mig hårt på kiden.

- varför gjorde du så ?

Du tittar på mig med dina himmels blå ögon, säger inte ett ord.
Så igen, din handflata en smäll rakt på käften, denna gången ännu hårdare.

- SLUTA! skrek jag tills jag var helt slut i halsen.

Du tittade åter igen på mig med dina himmelskt blåa ögon till sist sa du.

- Någon gång måste du med vakna.




Fri vers av tanja georgsson
Läst 325 gånger
Publicerad 2007-06-19 19:31



Bookmark and Share


  ungefär
fan va bra, jag älskar det \"- Någon gång måste du med vakna. \"
2007-06-19
  > Nästa text
< Föregående

tanja georgsson
tanja georgsson