Jag har alltid
varit en
besvärlig människa,

med alledes
för mycket känslor
och alledes för
mycket hat.

Känslor som
sväller upp mig
till en jätte
liknande varelse
som du aldrig
förut skådat,
med hat
som sin
huvud ingrediens.

Ett hat
som bara
tar över mer
och mer

(och snart
har tagit
över hela mig.)

Som till sist
tar form och bildar
ett inre ett inre
som bara jag
själv kan förstå,
ett inre bara
jag vet av.

Jag borde
be om förlåtelse
för mina
handlingar

( men vad finns
det att göra? )

Kakan är redan bakad