Det är märkligt hur jag varje gång
liksom förskjuts från mig själv
och skapar en oemotståndlig
game-girl-figur

med stora ögon
småleende mun
vaggande höfter
perfekta ögonbryn
som höjer sig
men bara en aning;

flickor ska ju hålla på sig
vara svåråtkomliga
absolut inte kåta

Knockout!

andra ronden gör magen
uppror men jag kämpar emot
underlivets molande
och tungan tar sats
porerna svetten -
det syns väl inte?

ser bara din mun
hur den rör sig
hur den pratar

Fokus nu
fel fokus

skulle vara på henne
och inte på dig
på mig i mig när ditt dig
når mig i snabbspolning

tänker säga det
kommer ringa
ska begära
böna be
locka pocka
men finkänsligt, upphöjt
så jag inte fråmstår med
alltför djup urringning

Brösten
se dem!

inunder finns jag
med synliga sprickor
hur ska jag visa min grundlösa
botten klämd i det yttre

Säg: är \"kärleken\" större
än rädslan?
ja, tänk vad underbart
när livet tar vid,
nuddar ytan
11 september
är jag

som tvinnar mitt hjärta
tvåtusen varv - förhärda dig
stå emot
ta sats och spring
för mina batterier
räcker mycket länge