glasklar
ute faller regnet det har ni väl hört
och fyrtio vita skor springer ner mot centralen
allting stannar upp och staden håller andan
det är alltid så det slutar
ja, det är så det måste bli
en näve mot min kind
en näve mot din
en strupe skriker gallskrik
en annan viskar ord
en tredje vet inte var han kommer från
glasen de vacklar och sirenerna är tända
det är så det ska sluta
aldrig i en säng
det går en iskall vind
av hatiska vrål
när de andra rör sig framåt
när de andra nått mål
det är alltid så det slutar
ja, det är så det måste bli
en näve mot min kind
ännu näve mot din