Jag tror inte på Gud
fast jag har en religion

Jag tror inte på Käreken
fast jag förstår dess funktion

Jag tror inte på Efterlivet
trots det känner jag mig tom

Jag tror inte på Andlighet
trots det är jag av inre tro

Jag tror inte på Vänskap
sant alla vänner jag har

Jag tror inte Monogami
sant den enda flicka jag vill ha


Jag tittar ej tillbaka i tiden,
fylld av tunga minnen

Jag vågar ej heller se fram,
fylld av tunga framtider

Jag känner enbart sorg,
här i limbon jag står

Jag känner ingen lycka,
här i gräset jag går


Jag tror inte på Kärleken, fast jag förstår dess funktion
Jag har än en gång varit kär, och därför förlorat dess tro

Jag tror inte på Gud, fast jag har en religion
Min religion var du, och du min enda tro