Dansar barfota bland guldbruna ormbunkar.
Till tiden före, eller efter, eller tvärtom.
Känner daggens friskhet under fötterna.

Lågt liggande dimmull, sveper och lindar benen.
Håret fladdrar och armarna vajar,
i smäktande rörelser.

Bröst, under konstnärligt smycke, i blommande vagga.
Kinderna glöder i Ordets levande ljussken.
Slungad ur kärlekslängtan.

En vätte, ser förundrad på förlustelsen.
Tankarna går till skaparen och koreografen.
Vem kan innebörden tyda?

Mångtusenden i korus, lämnar stranden i ilfart.
Vackraste ört kan ha gift som förgör.
Bergen i nyckfull gestalt.

Kärleken rinner fort och sköljer bort allt.
Alla varför, får äntligen sitt svar.

Nyckelpigan minglar, för att bli kvitt och dö,
in i det liv som
Är Kärlekens frö.



Britt Gustavsson