Solkramar, sammanknopade i måneljus,
lever i Ordets galleri.

Väggarnas bilder talar och kompletterar
naturens komponerande sonett.

Olik i sig själv, hörs nejdens symfoni.
Tonsättningen, i evig förändring.

Komponenten får åskådarna i lokalen
att gråta. Så vackert!

Solens reflexer i vattenspegeln,
speglar ständigt livets pärlor.

I skuggan skymtar mörkret.
Natten som för oss till dagen.

Skattkistan, gungande i livets rytm,
glänser på minnenas plats.

Sammetslena symfonidrömmar i
naturens fyrverkeri.

Trappan upp till öppnade ögon,
är speciell och hög.



Britt Gustavsson