Med hoppet rotat i min själ
spirande mot ljuset genom mina tankar
och som blommor slå ut i mina språk

Befruktad av sanning vill jag gå i frö
medveten om att det jag sår
får kanske någon annan skörda

vad annat kan jag än att nära denna lögn
vad annat vill jag än att tro på värdet av mitt liv
vad annat än att utan illusioner dela världens öde...





------------------------------------



ALLT MITT JAG

En nödvändig uppmaning

Hjärna, känslor, hjärta och förstånd,
fingrar, tår och hår!

Allt mitt jag
spräng dina bojor
öppna buren som håller din förmåga fången
hindrar dig att leva och älska
släpp din längtan fri att flyga,
flyga utan given destination
med levande hoppfull förtröstan och öppna ögon
orädd till möte
orädd till kärlek
i frihet
i växandets möjlighet
mot sanningens förklarande ljus

! ! ? ? ? Hur outhärdligt det än är !

Blir du trött någon gång under denna oändliga färd
vila då en tid.
Rulla in dej varmt och mjukt i famnen hos din gud.

Ta emot glömskans gåva
vänd blad i livets bok
se så vitt och fint det ligger
utan stjärnor eller bock i kanten.

Då, med din viljas hela kraft
fyll dina lungor
sjung för världen..

för kärleken..

för livets oskattbara möjlighet...



-------------------------------------------


Andas kärlek

Att be om förlåtelse kan vara svårt, så även att förlåta,
men nödvändigt.
Därmed inte sagt att det går...

ANDAS KÄRLEK


Att leva kärlek är ett aktivt val i livets nu
och längtan är att inse något fattas
Att önska närhet
I livets skälvande sekund
hör livet till och borde inte klandras

Att andas kärlek i livets vilsenhet,
ett val jag önskar du kan välja - om du vill...

Längta är att ana – kanske,,,
hoppas på en annan möjlighet i
livets dans –
hoppas på en vän – en nära ömsint hand
och själars möte i ögons mörka djup

Så har lag lärt av livets skola
så fogas mina drömmars iver till min längtans hopp

Men om det aldrig mer – jag hukar inför tanken,
men känner ändå tacksamhet
- Tack för allt det fina som jag fått
och modet att inte göra det som varit alltför fel
Livet mitt trots allt ändå - ett försök att leva kärlek

Inser att jag inte lyckats helt så som min önskan varit
och tänker då ”Förlåta” är ett annat val vi fått att ömsint göra

- Förlåt´ du lilla barn jag var en gång - jag förmådde inte bättre…


----------------------------------------------------------------


Informationen om så mycket elände som vi människor förorsakar varandra strömmar över oss ständigt - mycket av detta inser vi att ingen kan begära att någon ska kunna förlåta - ändå går livet vidare - ändå avstår många från att ens tänka hämnd - bara känna


Oförlåtligheter

Handlingar som inte kan glömmas eller gömmas
Drabbanden som genom minnets ofullkomlighet
barmhärtigt skulle suddas ut från det som varit, men som vägrar övertäckas av förrunnen tid
Handlingar som ätit så djupt av själens ljus
att bara mörker återstår.

Hur ska överlevandet motiveras
att varje morgon krypa fram under kudden
att gå upp och göra det som göras ska
vad driver mej och dej att leva
detta som vi kallar liv

Vad får oss att ändå
trots allt vi vet
trots allt vi ser är fel
trots allt att ändå le
och kanske tro och våga ana
att det finns en möjlighet
kanske utan svar
men ändå mer än utan frågor

Detta sista övergivande
som aldrig överges
detta sista hopp som följer ner i graven
därför att i ögonblickets sista flammande sekund
fanns aldrig tid att glömma...


--------------------------------------------------------------


Ingenstans att fly


Ur vårens doft av jord
ur sanningen i vitögat
ur drömmens nödvändighet
för att orka leva
stiger hoppet fram - och insikten att det egentligen inte går att fly...



Ur vårens doft av jord

En sky av lilablå penseldrag
över förra sommarens prasslande minnen.
Lyriska ord växte ur ängens fuktiga gräs...
Vem är jag att vandra här?
I denna skönhet...
Rovdjursögd sökande köttets lustar
min klotass trampar detta gräs
Barnögd flyr min lätta fot till kärleksdröm
måste sjunga om min längtan.

Örnvingad rider jag på vilda vindar
på säkert avstånd från händelsernas centrum
Tänker - att livets verklighet
nog inte når mej ända hit

Men:

Som räven - ville ha en ursäkt - \"surt\"
som igelkotten med sitt misstag
som strutsen i sitt försök att slippa se
och som jag själv med grusade drömmar
av rosa och guld

Trots allt ändå:

En rysning av glädje i blålila penselblom
med den kommande sommarens
minnen ännu i knopp
och de lyriska orden som spänner i jorden
med viljans beslut att flyga i ljus
- det viskar i ängens daggvåta gräs...

Vem jag är, är plötsligt mindre viktigt
\"Att\" är mer väsentligt i detta nu av liv

Rovdjursögd trampar jag sökande detta späda gräs
tyr mitt hopp till drömmen
rider vilda vindar
för att ännu en gång få nåd
att nå till livets epicentrum

Ordens verklighets beskrivning
får mötas av ett hånskratt
- inte nu igen!

Men i brist på mod
trampar jag på stället
mot min vila
med olevd längtan kvar

Når; fast surt
fast känslolös som borsten
inför igelkottens blinda famntag
fast sand i ögonen som strutsen
och så högt som örnen
så långt som vilda vindar drar
livet når ändå till hjärtats rötter
med sin sanning
finner ingenstans att fly

vill det inte heller...