![Poeter.se logo](media/img/gui/poeter_logo.png)
![icon](media/img/gui/bg_top.gif)
![](media/img/gui/line.png)
mintkött
svaga händer runt mitt eget språkbruk, ändå en bärande konstruktion
*
phnom phen, 1971 det ofrivilliga brinnandet, fortfarande
*
jag kramar presidenten bakifrån hans rakvatten har aldrig varit tydligare vi får båda erektion någonstans här upphör det
*
lyckan hoppar runt, byter ägare jag har min själ utanför ambulansen innanför det frostade glaset min ensamma kropp det är så det slutar
*
i nässjö finns det socialistiska misstaget bullerplank framför villorna inget framför hyreshusen våra stora oskyddade kroppar spetsas av köptvånget
*
runt sambaflickans plym motorvägens inramade mörker budbilens ärende ett paket måste fram
*
jan guillou, du är cancer i mitt poetiska närminne
*
klassens sparande på kapsyler som medaljer att hälla över det cancersjuka barnet där någonstans föddes min första dikt
*
plötsligt har jag funnit intresse för det swedenborgska rummet det finns pistolfingrar och vanliga fingrar jag väntar lite, här
*
alliansens lagbok är snart full
*
allt liv utanför biltutor, pang på rödbetan det är så lätt att gå sönder gå sönder igen
*
man opererar sig liksom hästkuk på och jättebröst det skämda köttet bort som mintkött nu
*
det är högt på toppen av västerbron men du är inte där än under riddarfjärdens svarta blanka mellan porrklubbarna läs, station to station föds jesusbarnet
*
man är rädd för döden
*
man är rädd för döden
*
döden är jävligt olustig lite blåst blondin över kullarna mellan husen någons sista andetag
*
född på barnfabriken, det är svårt med det privata i kuvösen döden är inget annat än en kuvös med tonade rutor man gör fan som man vill före och efter mitt i det hela håller man till höger i rulltrappan
*
det är en läkare i rummet det är vinklade persienner i rummet där är också jag i rummet
*
en nästan igenvuxen stig mitt i barrskogen slutar vid ett ödetorp falurött trasigt mossbeklätt stängsel de ensamma djurens hägn
*
nakna trädkroppar mellan mig och det som är bortanför
*
ur himlen faller alla sjukhus sammansatta våningar sjukdomarna silas ner i gravar
*
poliser, militärer, fascister, präster förr eller senare vänds vapnen tillbaka mot er, på något sätt tycker jag synd om er
*
hallå, fredrik vill du vara så snäll och privatisera mig jag skäms mina fula tankar går åt det kollektiva
*
hets mot folkgrupp sieg heil i olika matchtröjor sköter de sina kolonilotter konstruktionens logik rämnar ekologisk rasism sven är ond ahmed trevlig sven är rädd ahmed trevlig
*
flickan i garderoben bor i alla vinterjackor när alla lämnat krogen står hon där hemlös hånfulla siffror på galgarna det finns ett vinstnummer någonstans i den stora sorgen
*
jag talar till någon jag vet inte till vem eller varför jag ser bilen framför bromsa jag byter fil, kör om vidare bort från denna process där stål blir rostfritt, rent
*
på radion säger dom att den dömde sedan tidigare är ostraffad hur fan kan de säga så jag minns min första skoldag
*
jag sätter punkt i framtiden det finns en framtid bortom nätsidor i ett dallrande varmt sthlm äger jag alla uteserveringar ni ser den eftersökta 33-åringen ett block, en penna, en öl jag är stolt mitt ansikte ryms på passfotot från min lampkrok i taket en spricka mot det osynliga mintkött i det swedenborgska rummet vi ses
Fri vers
av
Christer Eriksson
Läst 1594 gånger och applåderad av 21 personer ![]() Publicerad 2007-12-30 12:02 ![]()
|
![]() ![]() ![]() Christer Eriksson
Senast publicerade
fågeldikterna plan b dödsorsaker system pulver usama obama kropparna runt anläggningen församlingshem ![]() |