Är det en tragedi?

Att så mycket är ogjort

Vi har inte förlorat

Vi har vunnit allt

Vore verkligen en rättvis värld så stort?

Det är ingen känsla

Det är aldrig nog att förlora

Ska vi leva som de andra?

Vi lever bland de andra

Onekligen ett öde att vi skulle bli så stora

Så lite kvar att säga

Ett enda oändligt klingande ljud

Står sida vid sida i tystnaden

Så tyst, så tomt

Inga klagande rop mer från minnenas sändebud

Får man fortfarande vara livrädd?

När alla är skrämda av döden

Kan någon tala om när människan bytte fokus?

Döden är säker men vi styr inte längre våra öden

Allt förtroligt är borta

Det brukade vara så lätt

Finner mig ung och kall, inte längre gammal och behaglig

Spöken här på loftet, aldrig har det varit mera rätt

Ska vi ta dig på allvar, när du skriker?

Jag ser mig själv hjälplöst falla

Det är nog ändå en slags tragedi

För mycket blev gjort