Jag vet inte hur du föll
jag vet bara att du föll

jag kan känna din närvaro här
fast det är rent omöjligt

jag ser dina konturer i mörkret där jag går
och jag kommer fortfarande ihåg
hur dina glasögon bländade solen
och hur ditt leende bländade mig

det är tomt på gatorna
och mobilen lockar inte som förr

jag hoppas att du tittar ner
och ser att jag släpper alltid en tår för dig,
det är nog inte av sorg men inte heller av lycka
det är mer av tomheten du lämnade inom mig
för nu är det bara minnen som finns kvar
och du är borta.

Vila i frid Tobias Wallgren du finns alltid hos mig och alltid inom mig!