Om du bara hade sett barnet framför dig,
istället för monstret, så hade allg gått bra.

Om du hade sett talangen som den var,
och inte raderat det som faktiskt målats.

Hon behövde dig mer än du någonsin kan ana.
Mer än luften hon andades och mer än sig själv.

Nu har hon ett bra liv, men tänk om du sett henne.
Sett henne för flera år sedan och accpeterat henne.

Jag älskar dig! Det ville hon höra.
Du betyder så mycket för mig! Det ville hon höra.

Nu blir hon ständigt påmind av de ärr du skapade,
de hål i hjärtat somaldrig riktigt kan läka.

Hon älskar och avgudar dig ovillkorligt.
Enligt henne blir allt du rör vid till guld.

Du är hennes domare, hennes mall.
Som du är kan hon aldrig bli.

Men ack om du såg mig i alla fall idag..