Gatukonstens målningar sliter
på fasader och på kritor,
en välkomst ser ut som min begravning
när ingen log,
lite snopet skjuter man ifrån,
men inte mig, jag står på,
och andas kan jag .
Ljusa ljuskast smälter till mjukglass
bland strösselfärger ner på asfalt,
en svag kontrast
på en lättare terrass förlänger våren
med bullar och saft.